false

Kromotografi

Uppgift: Vi ska ta reda på vad som händer när man doppar ner ett papper med en tuschprick på.

Hypotes: Jag tror att färgfläckarna kommer att bli större.

Kemikalier:

Material: Tuschpenna, bägare, filterpapper

Utförande: Först tog fram en bägare hällde i vatten i den. Jag klippte ut en bit filterpapper.   Efter det målade jag en tuschprick på filterpappret med tuschpennan. Sedan satte vi  ner pappersbiten ner i bägaren. 

Resultat: Vattnet färdades genom filterpappret och färgerna som hade använts för att blanda färgen för tuschpennan spred ut sig. 

Slutsats: Det blev som det blev för att färgerna delade upp sig.

Felkällor: Att man doppade för mycket eller att använda fel penna.

Labbkompis: Niklas. Det gick bra att sammarbeta.

Destillering av kaffe

Syfte: Vi ska lära oss hur man destillerar.

 Hypotes: Kaffet kommer att bli destillerat för att labben heter så.

Kemikalier: inga kemikalier

Material: ca 0,5 dl kaffe, 2st E-kolv 100 ml, 2st klämmor, 2st stativ, 1st tratt 1st gummislang, 1st gasolbrännare.

Utförande: Vi hällde ner kaffet i en E-kolv. Vi satte upp E-kolvarna på stativet den som var tom satte vi högre upp. Vi satte i gummislangen i tratten som vi satte upp och ner. Vi satte tratten över den E-kolven med kaffet i och slangens slut i den tomma E-kolven. Efter det satte vi gasolbrännaren under kaffet och satte på den och tog eld med en tändsticka.

Resultat: Det kom rent vatten till den andra E-kolven.

Slutsats: Kaffet värmdes upp och vattnet i kaffet blev till vattenånga och vattenångan åkte igenom gummislangen och kyldes ner och då droppade det ner vattendroppar i E-kolven.

Felkällor: Vi hade inte möjlighet att ta vara på all ånga vi skulle kunna sätta en kork med ett hål i sig och en på den andra E-kolven också. Det kokade över vi skulle kunna ha tagit mindre värme.

Labbkompis: Niklas, Ludvig och Sebastian. Samarbetet gick bra och alla var med och hjälpte med någonting.

4.40 Protein, fett, mjölksocker, kalcium och vitaminer är de närings ämnen som ingår i mjölk.

4.41 Det är fettdroppar i mjölk och av det så blir mjölken vit.

4.42 Mjölksocker, B-vitaminer och kalcium är de vitaminer som är lösta i mjölkens vatten.

4.43 A- och D-vitaminer är de vitaminerna som är lösta i mjölkens fett.

4.44 Kroppen behöver kalcium för att det behövs till tänderna och skelettet.

4.45 Det är mer fett i gammaldags än i homogeniserad mjölk.

4.46 Emulgeringsmedel är ämnen som stabiliserar emulsioner.

4.47 Det var svensken Gustaf de Laval som uppfann mjölkseparatorn.   

4.48 Mjölkseparatorn har en mjölbehållare och när man vevar så åker den mindre feta mjölen ut och kvar blir det grädde. 

4.31 Man saltar vägar för att sänka vattnets fryspunkt så att man i te halkar lika lätt på isen.

4.32 Nackdelen med att salta vägar är att det är dåligt för naturen och bilar rostar.

4.33 Man har alkoholer i spolvätska för att lösa smuts som inte löser sig i vatten.

4.34 Man har glykol i kylvätska för att hindra att det fryser det skyddar också kylsystemet från att rosta.

4.35 Bly och tenn ingår i lödtenn.

4.36 Kromatografi kan användas till att skilja ut ämnen. Då kan man visa spor av narkotika eller dopning i blodprov och urin.

4.19 En sedimentering är när de olösta bitarna i en slamning sjunker till botten.

4.20 En dekantering är när man häller av vätskan utan att de olösta bitarna följer med. 

4.21 När man brygger kaffe använder man sig av extraktion.

4.22 Man använder sig av filtrering vid kemiska experiment.

4.23 Slamning delas upp med hjälp av filtrering.

4.24 Metoden där man får fram ett löst ämne genom att låta en vätska avdunsta kallas för indunstning.

4.25 Metoden som separerar ämnen och tar vara på den vätska som ämnet löser sig i kallas för destillering.

4.26 vatten man renat från salter brukar kallas för destillerat vatten.

Snabbkristaller med urea

Uppgift: Vi skulle ta reda på hur man gjorde snabbkristaller med urea.

Syfte: För att se hur en kristall utvecklas.

Kemikalier: diskmedel, uera och polyvinylalkohol.

Material: bommulsrondell, kokhett vatten, pappersark, en sked och en lupp

Utförande: vi la i 1 msk urea i en burk och blandade med ett krm polyvinylalkohol. Sedan droppade vi i 3 droppar diskmedel. Vi hälldi i 0,5 tsk kokhett vatten efter det rörde vi om med en sked. Vi hällde ner 1 tsk till kokhett vatten och rörde om. Sedan la vi bummolsrondellen på pappret och sedan la vi på ungefär 1 tsk av lösningen. Efter det så använde vi luppen för att titta hur det såg ut.

Resultat: Vi såg att det bildades kristaller,ed luppen.

Slutsats: det bildades kristaller.

Felkällor: Man kan ha hällt i för mycket eller för lite diskmedel, urea, vatten eller polyvinylalkohol. Man kan också ha rört om för lite eller för mycket. 

Labbkompis: Niklas och Kevin S. Det gick bra att sammarbeta.

 

4.1 Det enda som rent järn består av är järn atomer.

4.2 Kranvatten är inte kemiskt rent för att det finns också lite salt och ibland kalk inte bara vattenmolekyler. 

4.3 Man kan märka att det det finns salt i kranvatten genom att det kan finnas vita avlagringar.

4.4 Man bör använda vatten som är renat från salter till vissa experiment och bilbatteri.

4.5 En blandning där det flyter omkring olösta bitar i en vätska kallas slamning.

4.6 En blandning är flytande droppar flyter runt i en annan vätska kallas emulsion.

4.7 Luft är inte ett rent ämne för att det finns också andra ämnen i luften.

4.8 det finns inga rena ämnen att hitta i naturen.

4.7 En blandning där ämnenas molekyler är jämt fördelade kallas för lösning.

4.8 I en utspädd lösning så har man löst en liten mängd av ett ämne och i en koncentrerad lösning så har man löst en större mängd.

4.9 När en lösning är mättad så går det inte att lösa något mer.

4.10 Tvätten blir renare i varmt vatten än i kallt vatten för att varmt vatten löser smuts lättare.  

4.11 Alkohol löser sig i vatten.

4.12 Det finns löst koldioxid och socker i läsk.

4.13 En legering är när minst två sammansmälta metaller blandas.

4.14 Vatten, lacknafta och aceton är tre vätskor som används som lösningsmedel.

4.15 Man kan inte se upplöst socker för att partiklarna har delats och de är så små att man inte kan se dem.

4.16 Man ser små bubblor innan vattnet börjar koka för att det är gaser som inte vattnet kan klara av när vattnet blir varmt.

4.17 Fasta ämnen löser sig i varmt vatten lättare för att vattenmolekylerna rör sig mer i varmt vatten. Gaser löser sig i kallt vatten lättare förr att gaserna kyls ner.

4.18 Läsk är en lösning för att partiklarna är jämt fördelade. Juice med fruktkött är en slamning för att det finns bitar i. Mjölk är en lösning för att man har löst upp ämnen i mjölken.       

Linser

Uppgift: Ta reda på hur en konkav och en konvex lins fungerar.

Syfte: Vi ska lära oss hur en konkav och en konvex lins fungerar.

Hypotes: Ljuset skulle bli mindre eller större.

Kemikalier: inga

Material: spänningskubb, optisk bänk, muff 4 st, lampa, lins + 12, spalthållare, fem vågräta spalter, konvex linsmodell, konkav linsmodell, bildskärm med klämma.

Utförande: vi satta upp allting och lös med en lampa och tittade hur det såg ut när ljuset träffade något. Sedan bytte vi plats på +15 till -15. Först lampan sedan 12+ lins sedan spalthållare med fem vågräta spalter sedan den konkava eller den konvexa linsen och sist pappret vi lös på.

Resultat: Den konkava linsen gjorde det mindre och den konvexa gjorde det större.

Slutsats: Den konkava linsen är tjockare i kanterna och då blir bilden mindre. Den konvexa linsen är tjockare i mitten och då blir bilden större
.
Felkällor: först så fattade jag inte hur man skulle sätta upp sakerna. Men sedan kom jag på det.

Labbkompis: Niklas och Kevin

Ljus

Ljus gör så att man kan se. Men man kan inte se ljuset bara när det rör vid något tillexempel en vägg eller rök. Ljuset färdas 300 000 km per sekund. Man kan bara se skuggor om man har ljus. När du lyser på något och håller något framför så blir det skuggor för ljuset kan inte lysa igenom det. Ljuset speglar sig. Så det är ljuset som gör att man kan se saker som speglar sig i vatten. Ljuset som speglar sig speglar sig tillbaka i samma vinkel som det kom dit.

Pesten 

Hej jag är från framtiden och vet varför ni inte kunde ta bort pesten. Det var för att det var loppor som hade bakterier. Det kom inte från luften. Ni skulle kunna ha på er kläder,vantar och mössor så att inte loppor kan bita er. De skulle kunna vara gjorda av något material som inte loppor kan flyga igenom dem.

Hjärnskakning
Om man har hjärnskakning kan man få huvudvärk, yrsel, illamående, kräkningar, minnesförlust, förvirring, tillfälliga minnessvårigheter, kortare medvetslöshet eller att man känner sig ovanligt trött. Man får hjärnskakning om man slår i huvudet så att hjärnan kommer i rörelse. Ibland får man röntga huvudet för att se om man har några allvarliga skador. Det kan uppstå blödningar, hjärnan kan svullna och man kan få skador på skallbenet. Om det inte syns på röntgen får man oftast åka hem. Om man får hjärnskakning så ska man inte göra sånt som kräver mycket koncentration och man ska inte träna eller dricka alkohol. Hjärnskakning kan inte botas den behöver bara ges tid att återhämta sig igen.



Ordlista

Ekologi - läran om det levande
Organismer - levande ting
Art - djur/växter som bara kan föröka sig med varandra.
Population - alla inom en art i samma område
Ekosystem - när flera levande och icke levande djur/växter är på samma ställe
Biotiska - levande organismer
Abiotiska - icke levande organismer
Habitat - var en organism lever
Ekologisk nisch - ett levnadsområde där en enskild art kan överleva
Fotosyntes - det är när ett träd får solljus, vatten och koldioxid och producerar syre och socker
Nderbörd - när det regnar
Kondensation - när ånga blir till vatten
Avdunstning - när vatten blir till ånga
Producenter - en organism som tillverkar organiskiska ämnen av oorganistiska
Konsumenter - förbrukar en vara
Destrunter - nedbrytare
Näringskedjor - när ett djur äter en växt och när ett större djur äter det djur som åt växten  osv...
Näringsvävar - en näringsväv visar blandannat hur olika ämnen sprids och omvandlas i ett ekosystem
Predator - ett jagande djur


Lövens färger

Jag tror att lövens färger kommer i denna ordningen:






Grön
Gul
Röd
Brun

Jag tror att det är den ordningen för att
Grön är mer lik gul och röd liknar mest brun.


Farosymboler



Insektsspray är extremt  brandfarligt produkten är brandfarlig och kan brinna våldsamt vid
antändningar eller värmetillförelse. Vissa produkter utvecklar brandfarlig gas i kontakt med vatten eller självantänder i luft.  Man ska inte ha brandfarliga saker jämte spisen.



Kaustik soda är frätande. Produkten ger frätskador på hud, matsturpe och ögon, eller andra allvarliga ögonskador. Används också för produkter som är korrosiva för metaller. Man ska vara försiktig med frätande saker.







Högtalare

Det var roligt att göra en högtalare.

Det var lite svårt att klippa men det gjorde inget.

Magneten fick inte platts så jag måste göra ett nytt rör.

Jag jobbade själv så det var extra svårt.

Här har vi limmat fast ett pappersrör med koppar tråd på och koppar trådarnas ändar 

har vi lödat fast sladdar i koppar tråden. Vi har en plåt bit med en magnet också.

Här är högtalaren klar.